Min avhandling pro gradu handlar om sjätteklassares aktörskap i svenskinlärningen. Med aktörskap menar jag elevens vilja och förmåga att styra sin inlärning genom att aktivt utnyttja olika inlärningsmöjligheter som inlärningsomgivningar erbjuder. Teoretiskt stödjer min undersökning sig på den sociokulturella teorin om inlärning och på den ekologiska synen på språkinlärning.
Syftet med avhandlingen var att ta reda på vilka uppfattningar sjätteklassare har om sitt aktörskap i svenskinlärningen samt hur deras svensklärare uppfattar fenomenet och tar hänsyn till utvecklingen av elevens aktörskap i sitt arbete. Jag närmar mig elevens aktörskap genom att söka svar på hur en elev beskriver sig som svenskinlärare, vilka arbetssätt och övningstyper hen uppfattar som nyttiga för inlärningen, hurdan roll hen anser sig ha på svensklektionerna samt vilka faktorer som påverkar hens aktörskap positivt respektive negativt. Till slut jämför jag också elevernas och lärarnas uppfattningar om fenomenet.
Jag har samlat in undersökningsmaterial med hjälp av en enkät till elever, med intervjuer med lärare samt med observation av lektioner. Som informanter har jag haft tre undervisningsgrupper av elever (sammanlagt 59 elever) från tre olika skolor i Birkaland samt deras svensklärare. Som analysmetod har jag använt mig av fenomenografi där målet är att formulera kvalitativt skilda kategorier som representerar de olika uppfattningar som förekommer i informanternas svar.
Mina resultat visar att över hälften av sjätteklassarna bland mina informanter har en hög känsla av aktörskap och beskriver att de också visar sitt aktörskap mycket på lektionerna. Ändå förekommer det också sådana elever som har en hög känsla av aktörskap men som beskriver sig visa tämligen lite aktörskap, och sådana elever som har en negativ uppfattning om sitt aktörskap. Det verkar också vara så att ju positivare uppfattning en elev har om sitt aktörskap, desto flera arbetssätt och övningstyper uppfattar hen som nyttiga för inlärningen. Enligt resultaten främjas elevernas aktörskap av faktorer som har både med inre och yttre motivation att göra, medan faktorer som enligt eleverna begränsar deras aktörskap oftast handlar om brist på motivation, låg nivå av aktivitet eller om sociala faktorer i klassrummet. När det gäller lärares uppfattningar har jag kommit fram till att de alla förknippar elevens aktörskap med elevens aktiva roll i svenskinlärningen, men det förekommer också några skillnader i deras uppfattningar. Dessutom kan det konstateras att elevernas och lärarnas uppfattningar om aktörskapets karaktär är tämligen likadana.
Nyckelord: aktörskap, svenska, uppfattningar, språkinlärning
Sini Souru
Att lära sig svenska eller att bli undervisad i språket? Själtteklassares och lärares uppfattningar om aktörskap i svenskinlärningen. Avhandling pro gradu. Fakulteten för kommunikationsvetenskap. Studieprogrammet i nordiska språk. Tammerfors universitet. 2018.
LÄNK:
http://tampub.uta.fi/handle/10024/103391
KONTAKTUPPGIFTER:
Sini Souru, sini.souru(a)gmail.com