Denna doktorandforskning koncentrerar sig på möjligheterna att lära sig finska i städarbetet, det vanligaste arbetet bland invandrare i Finland. Forskningen granskar vilka möjligheter och begränsningar som finns för att lära sig finska i städarbetet, hur arbetsgemenskapen stödjer språkinlärningen och vilka faktorer som främjar och vilka som begränsar en investering i språkinlärning i arbetet. Inlärningsmöjligheterna undersöks ur ett ekologiskt perspektiv som inbördes relationer mellan personen och hens sociala och materiella omgivning – affordance. Här uppmärksammas även arbetsgemenskapens stöd i rätt tid (scaffolding) och investering i språkinlärning (investment). Arbetets metodologiska referensram är en nexusanalys som bygger på forskningsprinciperna för en kritisk diskursundersökning, språklig antropologi och interaktiv sociolingvistik. Forskningsmaterialet har samlats in genom ett etnografiskt urval på två städplatser, och det omfattar intervjuer, iakttagelser, fältanteckningar, fotografier samt ljud- och videoinspelade interaktionssituationer. Resultatet har rapporterats i fyra forskningsartiklar. De utvisar att möjligheterna att lära sig finska i städarbetet är begränsade, eftersom arbetet till sin natur är rutinmässigt och de outsourcade städtjänsternas strukturer begränsar användningen av språk i städarbetet. Tillgången till affordance som ger möjlighet att lära sig och dess pedagogiska kvalitet, är till stor del beroende av arbetsgemenskapen. I bästa fall erbjuder arbetsgemenskapen både symboliskt, språkligt och även kroppsligt stöd för arbetstagare som talar finska som andraspråk. I forskningen identifierades den sociala aktionsram som möjliggör inlärning av ett annat språk: en förutsättning för inlärning är att upptäcka och utnyttja viktiga former av affordance, som öppnar sig allt mer med arbetsgemenskapens stöd, och en positiv positionering och betydelsefulla karriärplaner för de lärande motiverar dem att investera i språkinlärning i arbetet. Även högt utbildade invandrare placeras emellertid i arbete på prestationsnivå i lågavlönade branscher, vilket begränsar deras möjligheter att satsa ändamålsenligt på att utveckla sina yrkesrelaterade språkkunskaper. Att leda in invandrare på utbildnings- och karriärstigar som är intressanta och ändamålsenliga för dem skulle stödja målinriktad språkinlärning.
Maiju Strömmer, Jyväskylä universitet.
Länk: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7265-3
Kontaktupgifter: maiju.strommer(at)jyu.fi