Afinlandia 2020: FM Karoliina Möttönens sammanfattning

Språkpolicy och språkideologier i en flerspråkig sverigefinsk högstadieskola

Detta examensarbete är en etnografisk fallstudie om språkpolicy och språkideologier i en flerspråkig sverigefinsk högstadieskola. Syftet med denna studie är att få en inblick i hurdan språkpolicy som manifesterar sig i skolpersonalens och elevernas beskrivningar. Vidare analyseras vilka språkideologier som kan läsas ut ur dessa beskrivningar.

Studiens kontext är en urbant belägen sverigefinsk högstadieskola med tvåspråkig och tvåkulturell profil. Studiematerialet utgörs av inspelade och transkriberade etnografiska temaintervjuer med skolpersonal och elever samt av fältanteckningar skrivna som en del av de deltagande etnografiska observationerna. Informanterna i denna studie är åtta högstadieelever i 13-15 års ålder, fem ämneslärare och två rektorer.

Studien är sociolingvistisk och forskningsmetoden är etnografisk och induktiv. Den har sin teoretiska utgångspunkt i flerspråkighets- och språkpolicyforskning. I denna studie ses flerspråkighet sociolingvistiskt som transspråkande, det vill säga som dynamisk aktivitet som överskrider språkliga gränser och där individer flexibelt använder sina olika språkliga resurser. I etnografisk språkpolicyforskning förstås språkpolicy som en process som individen deltar i, vilket är en central uppfattning även i denna studie.

Studien tillämpar kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys. Analysen av skolans språkpolicy grundar sig i kvalitativ innehållsanalys, där likheterna och skillnaderna kartläggs och utifrån detta identifieras större gemensamma teman. Därefter analyseras materialet med hjälp av diskursanalys för att undersöka och analysera vilka språkideologiska diskurser, det vill säga sammanhängande sätt att förstå språk, som aktiveras i informanternas beskrivningar.

Enligt denna studie manifesterar skolans språkpolicy sig genom fem temaområden. Språkpolicyn definieras av en dynamisk flerspråkighet som är mer mångfasetterad än tvåspråkighet, elevens aktiva språkliga agens samt det osynliga arbetet för att främja flerspråkighet. Vidare kännetecknas språkpolicyn av att värna och reglera finskan samt de motstridiga uppfattningarna om sverigefinskhet. Dessutom påverkas språkpolicyn av de olika och avskilda status som finskan och svenskan har i det omgivande samhället. Svenskans status som akademiskt språk och språk av det omgivande samhället framhävs, medan finskan framställs som språk för identitet och anknytning till ens rötter, vilket också överensstämmer med tidigare forskning.

Fyra olika språkideologier kan läsas ut ur skolans språkpolicy: språk som rättighet och skyldighet, språk som identitetsskapare, språk som verktyg och språk som problem. De tre förstnämnda aktiveras främst inom skolan, medan ideologin om språk som problem yttrar sig snarare som reflektioner av det omgivande samhällets historia och språkpolicy. Informanterna beskriver även ofta språk och flerspråkighet som rikedom eller annan typ av kraft. Språk som rikedom utgör dock inte någon egen språkideologi eftersom den ofta specificeras genom att berätta varför språk är en rikedom eller vad denna positivitet möjliggör, vilket aktiverar någon av de ovannämnda språkideologierna.

I studien upptäcks det även att det inom skolan pågår en språkideologisk förhandling om vem som har rätt till olika resurser och makten av att definiera hur de används. Även positionering av en själv och andra genom språk framställs som en språkideologisk process, och i intervjumaterialet identifieras förhandlingar om vem olika resurser tillhör och vem som kan kalla sig för sverigefinsk. 

Nyckelord: flerspråkighet, transspråkande, språkpolicy, språkideologi, etnografi, kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys, fallstudie, högstadiet

 

Karoliina Möttönen, karoliina.mottonen(at)gmail.com

Link: https://epublications.uef.fi/pub/urn_nbn_fi_uef-20191261/